Bokrapporten med
betoning på kapitlet optimal marketing
strategy handlar om hur man bygger upp en optimal marknadsföringsstrategi
med betoning på marknadskommunikation. Här presenteras McCarthys fyra P:n (inte
Kotlers klassiska 4 P:n 1980-talet) som man utgår ifrån då man utformar
marknadsföringsstrategier. Dessa 4 P:n är pris, promotion, produkt och plats. En
optimal marknadsföringsstrategi är inte så lätt att åstadkomma. Den handlar om
en uppsättning matematiska beräkningar och budgetberäkningar. Man måste fundera
på pris-, kvalitéts-, distribuerings- och promotingbeslut samt hur det slutliga
beslutet ändras beroende på beslut gjorda av någon av dessa fyra kategorier.
Tillvägagångssättet beror på vilket sätt man vill nå konsumenten. På en
personlig nivå i form av personlig försäljning eller säljesmöten och
presentationer, eller på en opersonlig nivå i form av telefonförsäljning, SMS,
webbförsäljning eller reklam, sponsring, PR etc. Dessa beslut däremot styrs
delvis av marknadsföringsbudgeten. T.ex. TV-reklam kräver en minimibudget för
att reklamen skall över huvudtaget vara lönsam.
Problem som kan
uppstå i marknadsföringsbesluten med optimal marknadsföringssynvinkel är
budgetering, val av medium, kreativt verkställande samt timing. Den grundläggande ekonomisk teorin säger att
beslutet kan nås där marginella kostnader för att öka aktiviteten är lika med
den marginella inkomsten eller marginella intäkterna. Samma besultsprincip kan
användas på både lång och kort sikt och kan tillämpas i pris-, distributions-,
produktkvalitéts- och kommunikationsfrågor.
Den optimala
marknadsföringsbudgetens priselasticitet kan beräknas med Dorfman-Steiner
teorin. Den presenterades först av Dansken Barfod år 1944 men blev skapligt
uppmärksammad år 1954 då Dorfman-Steiner presenterade den. Hans teori säger att
i en optimal situation måste priselasticiteten vara lika med eller större än
förhållandet mellan priset per enhet och bidrag per enhet.
Boken visade att
så gott som alla marknadsföringsbeslut kan göras med matematiska beslut genom optimalisering
och budgetering. I praktiken görs dessa beslut inte så ofta p.g.a. bristen på
tillförlitlig data. Men fler och fler företag har idag tillgång till
tillräcklig data för att göra dessa matematiska modelleringar och optimeringar.
Med all logik bör marknadsföringsbeslut och speciellt budgeteringar stöda sig
så långt som möjligt på beräkningar för att uppnå det optimala resultatet. Reklamplanering
och PR är saker som inte beror på matematiska modeller. Dessa beslut görs ofta
med god intuition, tidigare erfarenheter och kunskap om reklamens effekter.
Hansen, Flemming &
Christense, Sverre Riis (2007), Emotions,
Advertising and Consumer Choise, Liber, Universitetsforlaget, Danmark, Gylling
/Rasmus
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti