Portfolio

skickat via e-post!

//Tomas

Portfolio - Rasmus Kuhlberg

https://docs.google.com/document/d/1tJcPpWR7lWW14YF6b0TxUFtKbJxqRAMnedI3B1RYhiM/edit?usp=sharing

Brandin Rakentaminen ja Erottautuminen

Bokserien Economica är en serie av böcker där högkvalitativa experter publicerar arbeten. Seriens 38:de publicering Digitaalinen markkinointi handlar om den digitala tidsperiodens marknadsföring och tar upp olika case för att illustrera påståendena. Bokens femte kapitel handlar om hur man bygger ett brand samt differentierar sig från konkurrenter.

                             Case 1: Diner’s Club erbjuder sina kunder möjligheten att kustomisera layouten på sina betalningskort. Kunden får välja vilken som helst digital bild, och få bilden på kortet på önskvärt sätt. Kortdesignen är snabb och enkel och kustomiseringen sker på Diner’s Clubs hemsidor. Efter två veckor får kunden hem på posten det själv designade betalningskortet. I början var tjänsten så populär att webbsidorna överflödde och Diner’s Club hamnade utvidga sina servrar för att åtgärda detta.

                             Case 2: Canon Image Gateway erbjuder sina kunder en ”personlig portal och en spännande ny webbtjänst”. Portalen är en community dit Canon användare kan ladda upp sina bilder, diskutera kring fotografering samt få tips och information om nya produkter och tjänster. På detta sättet försöker Canon skapa erbjuda ett mera lockande alternativ till sina konkurrenters produkter och tjänster.

                             Case 3: Procter & Gambles Pampers-blöjornas webbsidor är en bra indikation på förmågan att ge konsumenterna en tjänst som passar användarnas gemensamma livssituation, och erbjuder relevant information som hjälper till vardagen och barnskötseln. Sidan erbjuder bl.a. information om barnets utveckling. Om sömn, matning, hudvård, hälsa och säkerhet. Hur man skall leka med barnet och om hur man stimulerar dess sinnen och lärande. Sidan erbjuder även en community  där konsumenter kan utbyta frågor och erfarenheter med andra konsumenter och experter, be om hjälp och tips o diverse saker gällande barn. Hemsidan noterar produktinformationen som en ”bifaktor” på hemsidan, och satsar klart och tydligt på att bygga upp ett internetsamhälle för konsumenterna. Detta förstärker brandlojaliteten samt attityderna mot brandet. Detta märks sedan som resultat i försäljningen.

Marko Merisavo, Jari Vesanen, Mika Raulas och Ville Virtanen (2006), Digitaalinen markkinointi, Economica, Talentum, Helsinki

/Rasmus

Marketing Communications – and Emotions: Optimal Marketing Strategy

Bokrapporten med betoning på kapitlet optimal marketing strategy handlar om hur man bygger upp en optimal marknadsföringsstrategi med betoning på marknadskommunikation. Här presenteras McCarthys fyra P:n (inte Kotlers klassiska 4 P:n 1980-talet) som man utgår ifrån då man utformar marknadsföringsstrategier. Dessa 4 P:n är pris, promotion, produkt och plats. En optimal marknadsföringsstrategi är inte så lätt att åstadkomma. Den handlar om en uppsättning matematiska beräkningar och budgetberäkningar. Man måste fundera på pris-, kvalitéts-, distribuerings- och promotingbeslut samt hur det slutliga beslutet ändras beroende på beslut gjorda av någon av dessa fyra kategorier. Tillvägagångssättet beror på vilket sätt man vill nå konsumenten. På en personlig nivå i form av personlig försäljning eller säljesmöten och presentationer, eller på en opersonlig nivå i form av telefonförsäljning, SMS, webbförsäljning eller reklam, sponsring, PR etc. Dessa beslut däremot styrs delvis av marknadsföringsbudgeten. T.ex. TV-reklam kräver en minimibudget för att reklamen skall över huvudtaget vara lönsam.

                             Problem som kan uppstå i marknadsföringsbesluten med optimal marknadsföringssynvinkel är budgetering, val av medium, kreativt verkställande samt timing. Den  grundläggande ekonomisk teorin säger att beslutet kan nås där marginella kostnader för att öka aktiviteten är lika med den marginella inkomsten eller marginella intäkterna. Samma besultsprincip kan användas på både lång och kort sikt och kan tillämpas i pris-, distributions-, produktkvalitéts- och kommunikationsfrågor.

                             Den optimala marknadsföringsbudgetens priselasticitet kan beräknas med Dorfman-Steiner teorin. Den presenterades först av Dansken Barfod år 1944 men blev skapligt uppmärksammad år 1954 då Dorfman-Steiner presenterade den. Hans teori säger att i en optimal situation måste priselasticiteten vara lika med eller större än förhållandet mellan priset per enhet och bidrag per enhet.

Boken visade att så gott som alla marknadsföringsbeslut kan göras med matematiska beslut genom optimalisering och budgetering. I praktiken görs dessa beslut inte så ofta p.g.a. bristen på tillförlitlig data. Men fler och fler företag har idag tillgång till tillräcklig data för att göra dessa matematiska modelleringar och optimeringar. Med all logik bör marknadsföringsbeslut och speciellt budgeteringar stöda sig så långt som möjligt på beräkningar för att uppnå det optimala resultatet. Reklamplanering och PR är saker som inte beror på matematiska modeller. Dessa beslut görs ofta med god intuition, tidigare erfarenheter och kunskap om reklamens effekter.

Hansen, Flemming & Christense, Sverre Riis (2007), Emotions, Advertising and Consumer Choise, Liber, Universitetsforlaget, Danmark, Gylling

/Rasmus

Bloggar

Blogguppföljningen kommer lite sent tyvärr men bättre sent än aldig. 

 

http://www.socialamedier.com/tag/pr/

http://walternaeslund.com/why-swedes-rock-in-advertising-competitions/

http://www.eventmanagerblog.com/event-marketing-mistake

Hans hittar oftast risker och koncentrerar på att finna negativa sidorna i kommunikationskanalerna. Här talar han om riskerna med blogg-PR, vilket är relevant för vårt projekt då vi planerat att bilda en event-blogg som en kommunikationskanal inför eventet. Walter Naeslund talar i sin blogg om bl.a. kortfilmer som verktyg för PR, hur man skall bygga upp dem och varför de är så bra kommunikationsverktyg. I sista bloggen talar Solaris om hans misstag då han har varit ansvarig för ett event. Det är bra att läsa om andras misstag för att få en förståelse vad som kan gå fel då du planerar ett event.

//Näse

Intern kommunikation

Jag valde att läsa boken Business Communication Practices: Modern Trends (2006) skriven av Uma Narula. Under Open Space timmen, var det en person som berättade om intern kommunikation och därför ville ja nu till den här sista litteraturuppgiften bekanta mig lite närmare med temat. Jag anser att vi under kursen diskuterat främst extern kommunikation, men hur kan man ge en klar och trovärdig bild om företag till kunderna om alla inom organisationen inte har en gemensam uppfattning om företagets mål och värderingar? En fungerande intern kommunikation är även viktigt för att kunna utnyttja all kunskap som finns inom organisationen och för att smidigare lösa uppträdande problem.

För att verksamheten skall kunna utvecklats, för att varje anställd skall kunna konstatera sina starka och svaga sidor behövs en fungerande intern kommunikation inom organisationen. Den interna kommunikationen kan ske ansikte mot ansikte eller med hjälp av olika kommunikationsmedel (internet, telefon…). Matsal, lounge eller kafeteria och korridorer är ställen som kan underlätta kommunikationen inom organisationen (Narula 2006, 39). Dock betyder det inte automatiskt att den interna kommunikationen skulle fungera om vi sätter in anställda från olika avdelningar i en matsal. De anställda måste vara villiga att diskutera och att utbyta idéer. Tillfällen som möten, workshops och träningsprogram gör det möjligt att kommunicera inom organisationen. Genom att vara medveten om de anställdas starka och svaga sidor gör det lättare för chefen att implementera en fungerande strategi och lättar även rekryteringsprocessen.

Narula nämner bl.a. Robust Dialogue som betecknar öppenhet, ärlighet och koncentration då de anställda kommunicerar med varandra. Detta möjliggör det för organisationen att lättare samla in information och att förstå informationen. Ett liknande kommunikationssätt stimulerar till kreativitet, nya idéer, frågor och synsätt.

Intern kommunikation är mycket viktigt inom en organisation. Det kan vara mycket svårt att få t.ex. anställda i de olika avdelningarna att kommunicera med varandra, eftersom de anställda ofta kan ha uppfattningen om att detta inte behövs.  Jag anser att företagskulturen påverkar enormt mycket i vilken grad som anställda väljer att kommunicera med varandra och med ledarskapet.

Källa: Narula, Uma 2006. Business Communication Practices : Modern Trends. Atlantic.

/Sabina

Företagsbesök

Tre av oss i Fiskarna var med på marknadskommunikations gruppens företagsbesök till Fazer och Miltton, onsdagen den 8.5.2013

Fazer

 På Fazer fick vi b.la. höra om varumärkesbyggande, gå runt i fabriken och äta mycket choklad.

Miltton

På Miltton fick vi b.la. höra om vad PR egentligen innebär, betydelsen av vara mångsidig och om projektet Quality Hunters.

En mycket intressant och rolig dag!

/Karolina

Social Media Marketing av Liana Li Evans

De två senaste böckerna jag har läst har inte handlat om någon konkret marknadskommunikations kanal, däremot har de handlat om hur man skall bygga ett starkt brand i allmänhet och den första boken reflekterade ämnet mera från ett ledningsperspektiv, och hur man skall sköta den interna verksamheten för att resultera till lyckad marknadskommunikation. Därför valde jag som sista bok för kursen en bok som handlar om en konkret kommunikationskanal och som mål hade jag att boken skall handla om en kommunikationskanal som är aktuell i dagens läge. Boken som jag sist och slutligen läste, var ”Social Media Marketing, Strategies for Engaging in Facebook, Twitter & Other Social Media” , skriven av Liana Evans (2010).

Författaren framhäver samma sak som vi fick höra av vårt samarbetsföretags personal då vi påbörjade vårt projekt med dem. Satumaa:s vd poängterade en sak då vi föreslog en massa olika kommunikationskanaler i sociala medier för att uppnå en lyckad marknadskommunikationsstrategi för eventet vi hade som uppgift att marknadsföra, nämligen att vi skall sträva efter att dessa kanaler inte kräver kontinuerlig uppföljning och uppdatering. Evans poängterar att marknadskommunikation via sociala medier är sist och slutligen väldigt tidskrävande och svårt, men jag anser att marknadskommunikationen kan göras förmånligt ifall man så bestämmer sig. Som ett exempel kan man jämföra med vårt projekt med Satumaa, där vi i vår strategi bildar endast en facebook-event som direkt komm

unikation för eventet, endast denna behöver uppdateras. I övrigt används företagets hemsidor, facebook-sida, earned media, Edfelts twitter sida och en event-blogg, som i sin tur är även en blogg som inte behöver updateras då den endast innehåller information om eventet och dit samlas även samarbetsföretagen storyn om deras samarbete med Satumaa. I alla kanaler finns en länk till fb-eventet och event-bloggen.

Men som sagt, författaren betonar att det är en tidskrävande projekt att upprätthålla sociala medier som kommunikationskanal. Bl.a. då det är viktigt att  få uppmärksamhet i medierna, måste man även skapa den uppmärksamhet och för att upprätthålla intresset måste företaget även aktivt delta i diskussionerna som pågår i medierna. Med andra ord måste företaget ha någon som aktivt följer med vad som händer i sociala medierna och kan delta i diskussionerna som råder. I vårt projekt har vi planerat at endast facebook-eventet fungerar som en kanal där man måste aktivt delta i diskussioner (frågor etc.), resterande kanaler ger endast synlighet, förutom bloggen som även är fylld med storytelling spalter av samarbetsföretagen, som ökar på kundvärdet.

Boken betonade även vikten av att man skall ha en klar strategi redan från början, före man påbörjar själva projektet.  I vårt projekt har vi klart och tydligt gjort det då vår uppgift var att göra endast en marknadskommunikations strategi, inte förverkliga det. Det som vi inte kunde delta i, som författaren ansåg som en av de viktigaste processerna i social media kampanj, var uppföljning. Men i vår strategi har vi ändå tänkt på att hur vi skulle uppfölja detta. Nämligen som jag nämnde redan tidigare, skulle fb-eventet fungera som huvudsakliga kommunikationskanal och även event-bloggen synliggörs i alla kanaler som en ”warm-up”, och hör även till de viktigaste kommunikationskanalerna för att locka flera deltagare i eventet. Dessa två kanaler är billiga kommunikationskanaler där man även kan följa marknadens intresse, i fb-eventet kan man få en ungefärlig bild om hur många som är på kommande och bloggen informerar hur många gånger folk har besökt sidan dagligen. Detta ger en bild över hur kommunikationen når marknaden och att måste man ändra strategin.

Överlag var boken kanske lite gammalmodig enligt mig, men det verkar som att det alltid känns så då man läst en bok om marknadsföring, då den utvecklas i så snabb takt. Särskilt sociala medier utvecklas med stormfart, och nya möjligheter uppkommer hela tiden. Men man kan ändå få bra information om vad man skall tänka på då man planerar en social media kommunikation.

//Näse

Finnair Blogg

Här är en blogg som blev bekant via Sarah Råholms presentation om företagsbloggar. Finnair berättar bland annat hur företaget är som arbetsplats, genom personalens personliga inlägg.

-Anna

http://blogs.finnair.com/

Brand management – varumärket som värdeskapare ur märkesinnehavarens perspektiv

Brand management fick sin betydelse efter att begreppet brand equity, varumärkeskapital, slog igenom i varumärkesforskningen. Brand management är et förhållandevis nytt forskningsområde, och har trots dess gamla anor först under 1990-talet utvecklat ett intresse bland forskare. Brand management-forskningen kan delas i två huvudriktningar, en klassisk och en modern riktning. Klassisk brand management-forskning har sina rötter i 1920-talet och utgår från antingen ett marknadsförings- eller organisationsperspektiv. Den moderna brand management-forskningen föddes under sent 1980-tal i varumärkesportföljer och har sin inriktning i ett finansiellt eller ett redovisningsperspektiv. Dessa två forskningsområden förenas ihop av begreppet brand equity. Forskningen inom dessa två riktningar betraktar olika aspekter av hur varumärkeskapitalet byggs upp, förvaltas och förmeras, hur det skall beräknas samt redovisas.

I den klassiska forskningen ansåg man på 1930-talet att reklambyråerna hade ett stort inflytande i hur efterfrågan hos konsumenterna skapades och stimulerades. Detta gjorde att företagen delade sitt varumärkesansvar till reklambyråer. Detta i sin tur ledde till att reklambyråerna fick ”kött på benen” i form av stora diversifierade varumärkesportföljer. Ett antal företag började koncentrera sig på individuella varumärken, vilket var början av brand management. Dessa företag utsåg chefsbefattningar med den formella titeln brand manager. Genombrottet för brand manager-systemet kom under 1960-talet och kan förklaras av den explosiva tillväxten av antalet märkesprodukter, vilket tvingade fram en ny organisatorisk struktur. En brand manager har stort inflytande på hur företagets brand ser ut. Han eller hon ger framtidslöften till hur en produkt/tjänst skall marknadsföras. Om brand managern tycker att  förpackningsutformningen borde ändras, införa ett nytt tema i marknadskommunikationen eller byta reklambyrå, kan dessa beslut ha väldigt stora inverkan på företagets försäljning. Därför har kritik ställts mot brand managers, och i USA har man gått så långt att brand managers gängse utbildningsbakgrund som MBA ibland har kommit att uttolkas som ”Murderers of Brand Assets”.

Ur ett modernt forskningsperspektiv d.v.s. ur redovisnings- och finansieringssynvinkel försöker man lägga ett värde på var varumärket ”kostar”. Saker som bidrar till denna siffra är ex. good will-värden. År 1984 var det Australienska mediaimperiumet News Corporation det första företaget som hävdade att dessa värden skall skrivas av i resultaträkningen under innevarande år eller periodiskt avskrivas som good will i balansräkningen. Förvärvade varumärken gör inte något större problem i redovisningshänseende, då den utgår från anskaffningskostnadsprincipen. egenutvecklade varumärken kan inte värderas lika enkelt, varför värderingsprinciperna blir mer nuvärdesbaserade. Varumärkesvärdering och varumärkets styrka är ett konkurrensmedel. Varumärkesvärdering är ett begrepp vars innebörd varierar beroende på vilket objekt man utgår ifrån.. Förvärvade varumärken använder sig av marknadsvärdet, medan egenutvecklade varumärken kräver en för ändamålet utformad värderingsmodell baserat på varumärkets framtida lönsamhet och styrka.

Melin, Frans (2001), Varumärkesstrategi, Om konsten att utveckla starka varumärken, Liber AB, Malmö

/Rasmus 

RADIKAALI BRÄNDI

Som fritt valbar bok valde jag att läsa Radikaali brändi, av Nando Malmelin och Jukka Hakala (2011). Malmelin är doktor i statsvetenskap och jobbar som utvecklingschef på A-Lehdet, och Hakala är VD på konsultföretaget Kotoba. Tillsammans driver de företaget Brains (Bra Helsinki Institute), som förbereder och

handleder företagsledare och experter till ett modernt brandtänkande. (Malmelin&Hakala, 2011)

Författarna redogör för hur ett modern brand byggs upp och hur det upprätthålls, leds och skyddas. Boken fokuserar dock främst på den moderna kommunikationsledningen. Författarna vill också utmana läsaren till att ifrågasätta traditionella sätt att uppfatta brand, eftersom de vill väcka nya tankar och visioner om branding. (Malmelin&Hakala, 2011: 11)

Boken var ganska likadan som andra brandingböcker vi bekantat oss med under kursen, det vill säga den beskrev vad som karaktäriserar ett brand och hur det byggs upp och hur det skyddas. Jag uppmärksammade dock några nya, intressanta punkter, som jag inte beaktat tidigare: 

1. All kommunikation som sker inom företaget ska betraktas ur brandets synvinkel; brandet styr all kommunikation. (Malmelin&Hakala, 2011: 73)

2. Även då ett företag inte kommunicerar, kommunicerar det; välutförd kommunikation skapar konkurrensfördelar, medan likgiltig eller dålig kommunikation kan orsaka företaget stor skada - ett introvert företag skapar misstankar. Ett introvert företag är varken attraktivt som arbetsplats, eller som investeringsobjekt. Kommunikation är en investering i företagets framtid. (Malmelin&Hakala, 2011: 74)

3. Innovativa affärsidéer och revolutionära produkt- och tjänstekoncept är gynnsamma utgångspunkter för uppbyggandet av radikala brand. Ett radikalt brand kan dock även skapas med djupsinningt tänkande och kunnig kommunikation. Författarna nämner tvålmärket Dove, som ett bra exempel: Kampanjen "Aidon kauneuden puolesta" använde sig av kvinnor av olika ålder, storlek och form, som skapade stor, samhällelig diskussion om dagens skönhetsideal. Vem hade trott det av ett företag som tillverkar tvål? Dove- brandet kom att ha även en kulturell betydelse, ett brand som inte enbart genom sina produkter påverkade samhället. (Malmelin&Hakala, 2011: 143-144)

Radikaali brändi är en lättläst bok på ca 180 sidor. Den upprepar mycket gammalt, men ger samtidigt nya insikter i brand- tänkandet. Den uppmanar till att tänka kritiskt - i mer avslappnad stil än till exempel No Logo. 

-Anna

Källa:

Malmelin, Nando & Jukka Hakala (2011), Radikaali Brändi, Talentum Media Oy, Helsingfors, Finland.

Yrityskuva ja maine menestystekijöinä

I företagsvärlden talas det mycket om företagsimage och om den växande betydelsen av företagets reputation som företagets framgångsfaktorer. I och med den hårdande konkurrensen är det viktigt att ha förmågan att skilja ut sig från mängden. Det är viktigt att skilja ut sig med hjälp av specialiserad kunskap men även företagets image är av betydelse. Begrepp som poängteras i boken är: uppfattning, berättelse och upplevelse. Dessa är begrepp som vi också i vår grupp behandlar i samband med Satumaa projektet.

”Uppfattningar föds ur berättelser. Berättelser berättar inte bara hur saker och ting är, utan de berättar också hur man borde bete och uppföra sig. För att en berättelse ska kunna bli till liv så behöver den en berättare och en lyssnare. Lyssnaren blir sedan till en berättare när han eller hon berättar berättelsen vidare ur sin egna berikade uppfattning. Berättarens och lyssnarens roller slingrar sig, ändrar sig och blir mångformigare allt eftersom reputationen bildas. Företagets reputation bildas av berättarnas och lyssnarnas nätverk.”

Boken kartlägger vad små och medelstora finska företag har för tankar om betydelsen och innehållet av företagsimage, vad de har gjort för att föra fram dessa och vilka resultat de har uppnått. Ett exempel på företag som togs upp i boken var Hullu Poro Oy, som är verksam inom hotell- och restaurang branschen. Enligt VD Päivikki Palosaari så är Hullu Poro Lapplands starkaste brand. Palosaari berättar att hon ständigt vill skapa och uppfinna upplevelser för sina kunder, hon säger att man måste skapa en fängslande grej åt kunderna, en upplevelse som kunderna kommer ihåg hela sitt liv. Detta menar hon att också är succén bakom Hullu Poro. För några år sedan öppnades även en Hullu Poro restaurang i Tammerfors, detta för att turister och ortsbon i södra Finland också ska kunna ta till sig en del av Lappland och ”Lapin hulluutta”. Hullu Poro har under sina 25-levnadsår utvecklats till en miljon-business, detta tack vare företagets starka brand och reputation.

Kati Pauliina Pitkänen (2001) Yrityskuva ja maine menestystekijöinä. Edita Oyj.

/Karolina