tiistai 14. toukokuuta 2013

Brandin Rakentaminen ja Erottautuminen


Bokserien Economica är en serie av böcker där högkvalitativa experter publicerar arbeten. Seriens 38:de publicering Digitaalinen markkinointi handlar om den digitala tidsperiodens marknadsföring och tar upp olika case för att illustrera påståendena. Bokens femte kapitel handlar om hur man bygger ett brand samt differentierar sig från konkurrenter.

                             Case 1: Diner’s Club erbjuder sina kunder möjligheten att kustomisera layouten på sina betalningskort. Kunden får välja vilken som helst digital bild, och få bilden på kortet på önskvärt sätt. Kortdesignen är snabb och enkel och kustomiseringen sker på Diner’s Clubs hemsidor. Efter två veckor får kunden hem på posten det själv designade betalningskortet. I början var tjänsten så populär att webbsidorna överflödde och Diner’s Club hamnade utvidga sina servrar för att åtgärda detta.

                             Case 2: Canon Image Gateway erbjuder sina kunder en ”personlig portal och en spännande ny webbtjänst”. Portalen är en community dit Canon användare kan ladda upp sina bilder, diskutera kring fotografering samt få tips och information om nya produkter och tjänster. På detta sättet försöker Canon skapa erbjuda ett mera lockande alternativ till sina konkurrenters produkter och tjänster.

                             Case 3: Procter & Gambles Pampers-blöjornas webbsidor är en bra indikation på förmågan att ge konsumenterna en tjänst som passar användarnas gemensamma livssituation, och erbjuder relevant information som hjälper till vardagen och barnskötseln. Sidan erbjuder bl.a. information om barnets utveckling. Om sömn, matning, hudvård, hälsa och säkerhet. Hur man skall leka med barnet och om hur man stimulerar dess sinnen och lärande. Sidan erbjuder även en community  där konsumenter kan utbyta frågor och erfarenheter med andra konsumenter och experter, be om hjälp och tips o diverse saker gällande barn. Hemsidan noterar produktinformationen som en ”bifaktor” på hemsidan, och satsar klart och tydligt på att bygga upp ett internetsamhälle för konsumenterna. Detta förstärker brandlojaliteten samt attityderna mot brandet. Detta märks sedan som resultat i försäljningen.

Marko Merisavo, Jari Vesanen, Mika Raulas och Ville Virtanen (2006), Digitaalinen markkinointi, Economica, Talentum, Helsinki

/Rasmus

Marketing Communications – and Emotions: Optimal Marketing Strategy


Bokrapporten med betoning på kapitlet optimal marketing strategy handlar om hur man bygger upp en optimal marknadsföringsstrategi med betoning på marknadskommunikation. Här presenteras McCarthys fyra P:n (inte Kotlers klassiska 4 P:n 1980-talet) som man utgår ifrån då man utformar marknadsföringsstrategier. Dessa 4 P:n är pris, promotion, produkt och plats. En optimal marknadsföringsstrategi är inte så lätt att åstadkomma. Den handlar om en uppsättning matematiska beräkningar och budgetberäkningar. Man måste fundera på pris-, kvalitéts-, distribuerings- och promotingbeslut samt hur det slutliga beslutet ändras beroende på beslut gjorda av någon av dessa fyra kategorier. Tillvägagångssättet beror på vilket sätt man vill nå konsumenten. På en personlig nivå i form av personlig försäljning eller säljesmöten och presentationer, eller på en opersonlig nivå i form av telefonförsäljning, SMS, webbförsäljning eller reklam, sponsring, PR etc. Dessa beslut däremot styrs delvis av marknadsföringsbudgeten. T.ex. TV-reklam kräver en minimibudget för att reklamen skall över huvudtaget vara lönsam.

                             Problem som kan uppstå i marknadsföringsbesluten med optimal marknadsföringssynvinkel är budgetering, val av medium, kreativt verkställande samt timing. Den  grundläggande ekonomisk teorin säger att beslutet kan nås där marginella kostnader för att öka aktiviteten är lika med den marginella inkomsten eller marginella intäkterna. Samma besultsprincip kan användas på både lång och kort sikt och kan tillämpas i pris-, distributions-, produktkvalitéts- och kommunikationsfrågor.

                             Den optimala marknadsföringsbudgetens priselasticitet kan beräknas med Dorfman-Steiner teorin. Den presenterades först av Dansken Barfod år 1944 men blev skapligt uppmärksammad år 1954 då Dorfman-Steiner presenterade den. Hans teori säger att i en optimal situation måste priselasticiteten vara lika med eller större än förhållandet mellan priset per enhet och bidrag per enhet.
Boken visade att så gott som alla marknadsföringsbeslut kan göras med matematiska beslut genom optimalisering och budgetering. I praktiken görs dessa beslut inte så ofta p.g.a. bristen på tillförlitlig data. Men fler och fler företag har idag tillgång till tillräcklig data för att göra dessa matematiska modelleringar och optimeringar. Med all logik bör marknadsföringsbeslut och speciellt budgeteringar stöda sig så långt som möjligt på beräkningar för att uppnå det optimala resultatet. Reklamplanering och PR är saker som inte beror på matematiska modeller. Dessa beslut görs ofta med god intuition, tidigare erfarenheter och kunskap om reklamens effekter.



Hansen, Flemming & Christense, Sverre Riis (2007), Emotions, Advertising and Consumer Choise, Liber, Universitetsforlaget, Danmark, Gylling

/Rasmus

sunnuntai 12. toukokuuta 2013

Bloggar



Blogguppföljningen kommer lite sent tyvärr men bättre sent än aldig. 
 

Hans hittar oftast risker och koncentrerar på att finna negativa sidorna i kommunikationskanalerna. Här talar han om riskerna med blogg-PR, vilket är relevant för vårt projekt då vi planerat att bilda en event-blogg som en kommunikationskanal inför eventet. Walter Naeslund talar i sin blogg om bl.a. kortfilmer som verktyg för PR, hur man skall bygga upp dem och varför de är så bra kommunikationsverktyg. I sista bloggen talar Solaris om hans misstag då han har varit ansvarig för ett event. Det är bra att läsa om andras misstag för att få en förståelse vad som kan gå fel då du planerar ett event.

//Näse

lauantai 11. toukokuuta 2013

Intern kommunikation


Jag valde att läsa boken Business Communication Practices: Modern Trends (2006) skriven av Uma Narula. Under Open Space timmen, var det en person som berättade om intern kommunikation och därför ville ja nu till den här sista litteraturuppgiften bekanta mig lite närmare med temat. Jag anser att vi under kursen diskuterat främst extern kommunikation, men hur kan man ge en klar och trovärdig bild om företag till kunderna om alla inom organisationen inte har en gemensam uppfattning om företagets mål och värderingar? En fungerande intern kommunikation är även viktigt för att kunna utnyttja all kunskap som finns inom organisationen och för att smidigare lösa uppträdande problem.

För att verksamheten skall kunna utvecklats, för att varje anställd skall kunna konstatera sina starka och svaga sidor behövs en fungerande intern kommunikation inom organisationen. Den interna kommunikationen kan ske ansikte mot ansikte eller med hjälp av olika kommunikationsmedel (internet, telefon…). Matsal, lounge eller kafeteria och korridorer är ställen som kan underlätta kommunikationen inom organisationen (Narula 2006, 39). Dock betyder det inte automatiskt att den interna kommunikationen skulle fungera om vi sätter in anställda från olika avdelningar i en matsal. De anställda måste vara villiga att diskutera och att utbyta idéer. Tillfällen som möten, workshops och träningsprogram gör det möjligt att kommunicera inom organisationen. Genom att vara medveten om de anställdas starka och svaga sidor gör det lättare för chefen att implementera en fungerande strategi och lättar även rekryteringsprocessen.

Narula nämner bl.a. Robust Dialogue som betecknar öppenhet, ärlighet och koncentration då de anställda kommunicerar med varandra. Detta möjliggör det för organisationen att lättare samla in information och att förstå informationen. Ett liknande kommunikationssätt stimulerar till kreativitet, nya idéer, frågor och synsätt.
Intern kommunikation är mycket viktigt inom en organisation. Det kan vara mycket svårt att få t.ex. anställda i de olika avdelningarna att kommunicera med varandra, eftersom de anställda ofta kan ha uppfattningen om att detta inte behövs.  Jag anser att företagskulturen påverkar enormt mycket i vilken grad som anställda väljer att kommunicera med varandra och med ledarskapet.

Källa: Narula, Uma 2006. Business Communication Practices : Modern Trends. Atlantic.

/Sabina



Företagsbesök

Tre av oss i Fiskarna var med på marknadskommunikations gruppens företagsbesök till Fazer och Miltton, onsdagen den 8.5.2013


Fazer


 På Fazer fick vi b.la. höra om varumärkesbyggande, gå runt i fabriken och äta mycket choklad.





Miltton


På Miltton fick vi b.la. höra om vad PR egentligen innebär, betydelsen av vara mångsidig och om projektet Quality Hunters.




En mycket intressant och rolig dag!


/Karolina